Hjælpeside
for VIKARER i SVERIGE:
Praktisk medicin Sverige
Internetmedicin.se
MEDIBOX
Allmänmedicin.se
Distriktsläkare -
medicinskt och socialt nätverk för läkare i primärvården
Vårdverktyget
Diabeteshandboken.se
Norsk elektronisk lægehåndbog
Sundhed.dk
Lægehåndbogen(dansk)
Vårdprogram i Sverige
Behandlingsoversigt(topografisk)
Socialstyrelsens rekommendationer för sjukskrivning utifrån sjukdomar och
tillstånd.
Från den åttonde dagen i en sjukperiod måste det finnas ett läkarintyg.
Läkarintyget ska tydligt beskriva hur patientens sjukdom påverkar hans eller
hennes förmåga att arbeta.
Rätt till sjukpenning
Förutsättningarna för att ha rätt till
sjukpenning är att man
 |
är försäkrad i Sverige –
försäkringstillhörighet (FTH) |
|
har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) |
|
har nedsatt arbetsförmåga på grund av
sjukdom. |
Det här innebär att din patient kan få avslag på sin ansökan om sjukpenning även
om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom.
För att vara försäkrad för sjukpenning i Sverige måste man ha en inkomst från en
arbetsgivare som har sin verksamhet i landet. Det innebär till exempel att den
som bor i Danmark och arbetar i Sverige kan få sjukpenning när arbetsförmågan är
nedsatt.
Sjukpenningen kan betalas ut med en
fjärdedel, halv, tre fjärdedelar eller hel, beroende på hur mycket patienten kan
arbeta.
Läkarintyg - ett av flera underlag
Från den åttonde dagen i en sjukperiod
måste det finnas ett läkarintyg. Läkarintyget ska tydligt beskriva hur
patientens sjukdom påverkar hans eller hennes förmåga att arbeta.
Ett läkarintyg ger inte automatiskt
rätt till ersättning, utan är ett av flera underlag för Försäkringskassans
bedömning av om sjukpenning kan betalas ut.
Informationen i läkarintyget - DFA-kedjan
Sjukskrivning och utfärdande av
läkarintyg är en del av patientens vård och behandling. Därför är det viktigt
att läkaren lämnar rätt och relevant information i läkarintyget.
Utgångspunkten för Försäkringskassans
bedömning av arbetsförmågan är den så kallade DFA-kedjan:
|
Diagnos (fält 2 i
läkarintyget) - vilken sjukdom patienten har |
|
Funktionsnedsättning (fält
4 i läkarintyget) - vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen. |
|
Aktivitetsbegränsning (fält
5 i läkarintyget) - diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser.
|
Socialstyrelsens beslutsstöd
Socialstyrelsens försäkringsmedicinska
beslutsstöd är indelat i två delar.
|
Den ena delen är av övergripande
karaktär och kan sägas utgöra grunden för en god praxis vid all sjukskrivning. |
|
Den andra delen innehåller specifika
rekommendationer gällande sjukskrivning vid skilda diagnoser. |
www.socialstyrelsen.se
-
Ordlista
-
Korta beskrivningar av vanliga begrepp om man blir sjuk.
-
Tidsbegränsning av sjukpenning
Man kan som längst få sjukpenning på
normalnivå i sammanlagt 364 dagar under en period på 450 dagar (cirka 15
månader). Dessa 450 dagar kallas ramtid. Ersättningen är under de 364 dagarna
knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Fler dagar med sjukpenning på normalnivå
Den som har en allvarlig sjukdom kan
efter 364 dagar ansöka om fler dagar med sjukpenning på normalnivå.
Det finns ingen tidsgräns för hur
länge fler dagar med sjukpenning på normalnivå kan betalas ut i dessa fall.
Ersättningen är då något lägre än 80 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten.
Sjukpenning på fortsättningsnivå
Efter 364 dagar kan man ansöka om
sjukpenning på fortsättningsnivå i högst 550 dagar. Ersättningen är något
lägre än 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå
I undantagsfall går det att få fler
dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå. Fler dagar med sjukpenning på
fortsättningsnivå kan betalas ut till den som:
|
har en godkänd arbetsskada |
|
vårdas på sjukhus eller på grund av
sjukdom får omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus |
|
på grund av sjukdom har fått en så
avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig
att han eller hon inte kan tillgodogöra sig information eller |
|
riskerar en allvarlig försämring av
sjukdomen om han eller hon återgår i arbete eller deltar i ett
arbetsmarknadspolitiskt program |
| det i annat fall på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som
oskäligt att inte betala sjukpenning |
Det finns ingen bestämd tidsgräns för hur länge fler dagar med sjukpenning på
fortsättningsnivå kan betalas ut.
http://www.forsakringskassan.se/privatpers
Forsäkringsmässigt beslutsstöd
Psykiatrisk tvångsvård
Vårdintyg
Link selve vårdintyget
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder
inom hälso- och sjukvården vid dödsfall.
Dødsbevis bl.a.
Onaturlig död och polisanmälan
Om yttre påverkan (skada eller förgiftning) kan antas ha orsakat eller bidragit
till dödsfallet, ska läkaren kontakta polis, eftersom det då föreligger skäl för
rättsmedicinsk undersökning [2, 3]. Läkaren ska ta kontakt med polis även då det
är svårt att avgöra om yttre påverkan orsakat eller bidragit till döden, bl a om
en person anträffas död och tidigare sjukdomsbild inte kan förklara dödsfallet,
när en missbrukare anträffas död samt vid framskriden förruttnelse [3].
Till gruppen »tidigare frisk person anträffas död« räknas bl a plötslig
spädbarnsdöd, där en utförlig och skyndsam utredning bör utföras i samverkan
mellan sjukvård, polis (kriminaltekniker) och rättsläkare [5].
Polis ska kontaktas också då en avliden inte kan identifieras och då fel eller
försummelse inom hälso- och sjukvården misstänks ha orsakat eller bidragit till
döden [3, 4]. Att den avlidne vårdats på sjukhus efter skada eller förgiftning
förändrar inte denna anmälningsplikt. Läkaren ska alltid rådfråga polisen om
tveksamhet om polisanmälan föreligger [3].
Mottagningar Vråens vårdcentral
Sjukhus
Höglandssjukhuset Eksjö
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Värnamo Sjukhus
VÅRDGUIDEN
1177 Vårdguiden på telefon
Sjukresor i Jönköpings län
Regional cancercentrum
Sydöstra sjukvårdsregionen
LANDSTINGET
Riktlinjer för Landstinget
i Jönköpings län
Landstinget PLUS
Läkemedelsverket
Primärvårdskoder
Kodning
http://icd.internetmedicin.se/
CD 10
Trafikmedicin
FAKTA-med inform
Lab(Akademiske sjukhuset)
När man ska se på lab-data då är det en helt ny IT-vokabulär som tvingats på oss:
labsvar=”svar provbunden”,
Beställa lab=”beställning provbunden”.
Röntgenundersökningens roll i primärvården
Vaccination
Rejsevaccination
Vaccinationsguiden(svensk)
Vaccination rejser(dansk)
Folkhälsomyndigheten
Externe länker om vaccination
Barnvaccinationer
Akutvård
Riktlinjer vid handläggning av patienter som söker akut sjukvård:
Riktlinjer för primärvårdens jourverksamhet
Ambulanssjukvård
Riktlinjer för ambulanssjukvården i Jönköpings sjukvårdsområde:
Ambulanssjukvården Jönköping (nytt fönster)
Andlig vård
Riktlinjer för andlig vård i Landstinget i Jönköpings län
Arbetsterapi
Arbetsterapiprogram och riktlinjer:
Arbetsterapi
Asylsökande och flyktingar
Riktlinjer för vård av asylsökande och flyktingar
Avgifter
Patientavgifter i vården
Barn
Vårdprogram, riktlinjer, handläggningsråd och vårdrutiner:
Budget
Landstingets budget med flerårsplan (nytt fönster)
Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
Faktadokumenten utgör ett länsövergripande beslutsstöd i det grundläggande
medicinska arbetet:
Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd (nytt fönster)
Habilitering
Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS
Information
Policy och riktlinjer för information, e-post och webbpublicering i Landstingets
intranät:
Policy riktlinjer för information, e-post och webbpublicering, Landstingets
intranät (Begränsad läsbehörighet, nytt fönster)
Insatser till psykiskt funktionshindrade
Ansvarsområden och samordningen mellan landstinget, socialtjänsten,
försäkringskassan och arbetsförmedlingen beskrivs i ett gemensamt måldokument.
Mål för gemensamma insatser till psykiskt funktionshindrade boende i Habo, Jönköping
och Mullsjö kommuner
Lagar, föreskrifter och förordningar
Lagar inom hälso- och sjukvårdsområdet finns i Landstingets intranät:
Lagar och författningar inom hälso- och sjukvård, Landstingets intranät (Begränsad
läsbehörighet, nytt fönster)
Föreskrifter och allmänna råd, Socialstyrelsen (nytt fönster)
Logopedi
Riktlinjer för logopedi
Läkemedel
Riktlinjer för läkemedelshantering
Riktlinjer för ApoDos i Jönköpings län
Mat och näring
Riktlinjer för mat och näring 2014-2018, Landstinget i Jönköpings län
Miljö
Landstingets program för hållbar utveckling - utifrån ett miljöperspektiv
Pandemi
Landstingets planering inför en eventuell pandemi:
Pandemiplan för Landstinget i Jönköpings län
Patienträttigheter
Om regler och rättigheter för patienten och vårdgivares skyldigheter:
Så fungerar vården, regler och rättigheter (nytt fönster)
Rehabilitering
Om rehabiliteringsgarantin i Jönköpings län:
Rehabiliteringsgaranti
Försäkringsmedicin och rehabiliteringsgaranti inom Landstinget i Jönköpings län:
Försäkringsmedicin inom Jönköpings län
Remisser
Regler för remisser och betalningsförbindelser inom Landstinget i Jönköpings län samt
regler för specialistvårdsremisser:
Remisser
Samordnade vårdinsatser
Avtal och överenskommelser mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län:
Avtal och överenskommelser, samverkan kommun och landsting
Sjukgymnastik
Behandlingsriktlinjer, blanketter och aktuell information om sjukgymnastik:
Sjukgymnastik
Sjukresor
Regler för sjuk- och behandlingsresor finns i Landstingets intranät:
Sjukresor (Begränsad behörighet, nytt fönster)
Tandvård
Avtal, riktlinjer, handböcker med mera:
Tandvård - info för vårdgivare
Handböcker, manualer och vårdprogram för specialisttandvård:
Handböcker, vårdprogram och patientinformation, Odontologiska institutionen
Vårdgaranti
Riktlinjer för tillgänglighet finns i Landstingets intranät:
Tillgänglighet, väntetider i vården och vårdgaranti, Landstingets intranät (Begränsad
läsbehörighet, nytt fönster)
Vårdhygien
Vårdhygieniska riktlinjer för Landstinget i Jönköpings län:
Vårdhygieniska riktlinjer
Vårdplanering
Regelverk för vårdplanering och samverkansrutiner mellan Landstinget och
kommunerna i Jönköpings län:
Regelverk för vårdplanering
Vårdprevention
Verktyg och samlad information om riskbedömning och hur Landstinget i Jönköpings
län förebygger fall, trycksår och undernäring:
Vårdprevention
Vårdriktlinjer för sydöstra sjukvårdsregionen
Regionala vårdriktlinjer är ett kliniskt kunskapsstöd för hälso- och
sjukvårdspersonal i Sydöstra sjukvårdsregionen. Dokumenten utgör ett regionalt
beslutsstöd i det grundläggande medicinska arbetet och innehåller även länkar
till omvårdnad och rehabiliteringskunskap samt andra värdefulla kunskapskällor:
Vårdriktlinjer för sydöstra sjukvårdsregionen (nytt fönster)
Äldre
Riktlinjer för äldrevård på det småländska höglandet på Webbplatsen Esther:
Esther
Transmedica
SFAM
Almen
medicin(SFAM)
Svenske
distriktslægeforening
SVERIGES Läkarförbund
SOCIALSTYRELSEN
Regler och vägledning
LINKS:
Länkar
Sjukvården i Sverige
I Sverige finns det 21 landsting och regioner. De ansvarar
för stora geografiska områden som ofta kräver stora resurser.
Regionsjukvård
Det finns nio regionsjukhus i Sverige. Där behandlas alla sällsynta och
komplicerade sjukdomar och skador. Regionsjukhusen kallas också
universitetssjukhus eftersom de har ett nära samarbete med de medicinska
högskolorna kring utbildning och forskning. Landsting och regioner som inte har
ett eget regionsjukhus har avtal med ett annat landsting eller region som kan ta
emot patienter till den högspecialiserade vården. Den mest avancerade och
dyraste tekniska utrustningen finns bara på några få sjukhus. Uppsala Akademiska
Sjukhus tar till exempel emot patienter med mycket allvarliga brännskador från
hela landet och Universitetssjukhuset i Lund har barnhjärtkirurgi som
riksspecialitet. Genom att läkarna och sjuksköterskorna på de här sjukhusen
kontinuerligt opererar eller behandlar ett tillräckligt antal patienter med
ovanliga eller komplicerade skador och sjukdomar garanterar man att de behåller
sin kompetens och skicklighet.
Sveriges sjukvårdsregioner
1.
Norra sjukvårdsregionen
2. Uppsala- Örebroregionen
3. Stockholms- Gotlandsregionen
4. Västra sjukvårdsregionen
5. Sydöstra sjukvårdsregionen
6. Södra sjukvårdsregionen
(Karolinska
Universitetssjukhuset (Solna och Huddinge).
Norrlands
universitetssjukhus i
Umeå
Universitetssjukhuset i Linköping
Universitetssjukhuset, Örebro
Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
Skånes
universitetssjukhus (Lund och Malmö)
Akademiska
sjukhuset i
Uppsala
80
procent av sjukvårdens verksamhet är akut eller halvakut. Ofta är belastningen
på sjukhusens akutmottagningar stor.
Länssjukvård
I Sverige finns över tjugo länssjukhus och ett fyrtiotal länsdelssjukhus.
Länssjukhusen har kompetens och medicinsk utrustning som täcker i princip alla
sjukdomsområden. Länsdelssjukhus är mindre och har inte alltid alla typer av
specialist mottagningar.
Primärvården
Det finns över tusen vårdcentraler, distriktssköterskemottagningar och andra
husläkar- och familjeläkarmottagningar runt om i landet. Tillsammans utgör de
primärvården som är basen för den svenska hälso- och sjukvården.
På vårdcentralerna samarbetar olika
yrkeskategorier för att ge god vård, till exempel läkare, sjuksköterskor,
sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kuratorer. Läkarna på vårdcentralen är
utbildade i allmän medicin och sjuksköterskorna har ofta en
specialistutbildning.
Primärvården kan erbjuda den vård som de allra
flesta patienter har behov av. Vårdcentralerna tar hand om medicinsk behandling,
omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens
tekniska och medicinska resurser. Även personer med kroniska sjukdomar till
exempel diabetiker, går på regelbundna kontroller på vårdcentralen.
Vid allvarligare åkommor är det ofta läkaren
på vårdcentralen som ställer den första diagnosen. Om patienten inte kan få den
behandling eller diagnos som krävs på vårdcentralen, skriver husläkaren en
remiss till en lämplig specialistmottagning.
Hälso- och
sjukvårdspersonal
Det arbetar omkring 250 000 människor i landstingen och regionerna. Bland
personalen finns idag fler läkare och sjuksköterskor än någonsin tidigare. Drygt
fyra av fem som arbetar inom vården är kvinnor.
CambioHealthcare2012
Genvejstaster i cosmic
GUIDER(KALMAR,incl cosmic)
(klik cosmic,siden kurser)
Infektionsverktyg